Blondie

Jag har egentligen aldrig kunnat svara på varför jag är så svag för sångare som sjunger snubblande nära gränsen till falskt. Extra mycket gillar jag om sångaren/sångerskan har ett litet, nästan omärkligt, "släp" i rösten, d v s inte riktigt hänger med. Som till exempel Twiggy eller Nico. Eller varför inte skitsnygga Deborah Harry i Blondie!

Underskattad film med udda soundtrack!

Val Kilmer har varit med i en hoper ganska underskattade, eller åtminstone bortglömda, rullar. De två jag mest tänker på är "The Salton Sea" och "Kiss kiss, bang bang". Sistnämnda har ett soundtrack som av oklara skäl utövar en outgrundlig dragningskraft på undertecknad. Man konstaterar lätt att min musiksmak inte riktigt överrensstämmer med flertalets. Men skit i det!

Så roar man sig i Schweiz!

Schweiz när det är som allra festligast. Alle Stadlstern sieger 2006-2010 i ett magiskt potpurri. Särskilt fantastiska är så klart mina favoritjoddlare Florian und Seppli som avslutar, samt den oemotståndliga Lisa Stoll, som bara måste ha blivit obarmhärtigt mobbad i skolan för sitt val av instrument: alphorn. Om det är bra? Nej. Vill jag vara där ändå? Ja för fan!

Charmlösa barn joddlar. Roligare än du tror.

Jag dör.

Hänschen klein

Det finns inga gränser för hur räligt detta är. Jag vet inte varför men denna lilla gesällvisa har alltid utövat en märkvärdig dragningskraft på mig.

Franky Perez

Spanska versioner av kända låtar är ju en genre i sig. Oftast är det förfärligt. Men Franky Perez version av Dylan's "Times are a changing" är ett smycke! Los tiempos van cambiando!